Race-Rapport; Klarälvsloppet 2017, 90km Bike

Race-Rapport; Klarälvsloppet 2017, 90km Bike

Egentligen skulle jag inte cykla detta lopp utan tillbringa helgen i huvudstaden tillsammans med det bästa teamet ASICS Frontrunner Sweden, något jag sett fram emot enormt mycket! Men pga dödsfall i familjen stannade vi hemma och för att ”rensa tankarna” lite under söndagen så var vi med i det lokala cykelloppet Klarälvsloppet istället. Ett lopp som startar i Uddeholm (Hagfors) och går hela vägen ned till Karlstad via Klarälvsbanan. En flack cykelbana som egentligen är en gammal järnväg som har låtits asfalttrast och blir Klarälvsbanan. Riktigt trevligt!

För den som vill läsa den korta varianten vann jag damklassen på tiden 2:38h.

Mitt mål med Klarälvsloppet 2017

Jag har absolut inga prestationsmål med detta lopp, enda målet jag har är att genomföra detta tillsammans med min sambo för att få avreagera oss lite mitt under all sorg.

Mina förutsättningar

Jag har inte cyklat nämnvärt mycket sedan Velothon Stockholm 60. Strax därefter blev det ganska kallt och ruggit så jag har bara hunnit med 1 långpass och resterande pass på trainer inomhus i form av intervaller.

Raceplan

Som sagt – Tanken är att jag och min sambo ska hålla ihop under hela loppet och dra varandra. Förhoppningsvis hittar vi någon jämnlik klunga som vi kan haka på och rulla fram i.

Raceday

 

Detta lopp kom väldigt oplanerat, så jag fick efteranmäla mig på plats. I och med detta fick jag heller ingen plats i transportbussarna till starten, så vi fick lösa detta på egen maskin med bilar. Så vi tog bilen upp till Hagfors/Uddeholm. Det var kallt men otroligt fint väder. Vi var där ca 40 min innan start så det var bara att göra sig iordning och ställa sig vid startlinjen.

Loppet började i högt tempo och väldigt tidigt kom 2 refuger på vägbanan som jag höll på att köra rakt in i. Detta gjorde att jag tappade enormt mycket och halkade efter, som tur var är min sambo väldigt stark och drog ikapp oss till andra klungan. I denna höll vi sedan kommande 6 mil och det funkade bra. Vi höll ett tempo på ca 34-38 km/h.

Med 3 mil kvar till mål tog jag totalt slut. Vi tappade klungan och jag skrek mest ”jag orkar inte” när Tomas pushade på mig. Här höll jag ett tempo på ca 25-28 km/h.

Väl i mål var jag helt slut. Benen var spagetti och rumpan gjorde ont. Fram kommer en herre och säger: ”Grattis, du är första dam i mål!” Min första reaktion blir: ”Va? Du måste skämta?”. Men nej, det gjorde han inte.

Jag vann damklassen på tiden 2:38h!

Behöver jag säga att jag är otroligt stolt?

 

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *